Och så var det söndag...

...och så satt man återigen vid skrivbordet och jobbade... Inte hela världen i och för sig, men det är lite mesta just nu...!


Tänkte på det här med vikten och hur det ofta sägs att tjejer aldrig är nöjda med sin vikt. Jag håller inte med. Jag var under en ganska lång period helt nöjd med min spegelbild, det tråkiga är bara det att det är ganska länge sedan nu... Ibland tänker jag att om det var det här det "kostade" att få barn så "fine", det är helt ok, men ibland känner jag att det extra skinn som på något envist sätt hänger sig kvar runt magen bara är upp till mig själv att bli av med. Man kan ju börja med någon form av rörlig aktivitet till exempel. Vi har två bra gym alldeles intill där vi bor och jag kan inte räkna hur många gånger jag och Robert sagt att: Snart ska vi börja träna! Det blir liksom bara inte av. Varför? Kanske för att det finns lite annat att fylla tillvaron med just nu - frågan är bara, att om jag vore arbetslös och utan barn hade det blivit av då? Med största sannolikhet INTE! It´s just me I suppose!

Man får liksom gilla läget eller ändra på det. Relativt enkelt om jag får säga det själv. Jag pallar inte med de som ständigt klagar på saker och ting, därför skulle det aldrig falla mig in att klaga på min extrahud runt magen. Den sitter där den sitter tills jag behagar att göra något åt det. Punkt slut!

En grej som jag inte fattar är människor som har rutiner för precis allting. Veckohandla på torsdagar, städa på söndagar, tvätta på måndagar, osv. Alltså jag fattar inte! Så jäkla supertråkigt! Men det intressanta är att det är faktiskt just dessa människor som liksom tappar greppet om någon av rutinerna bryts. Då spricker hela grejen och hela schemat ruckas. Tänk att känna att man måsta planera alla vardagssysslor in i minsta detalj - Guuuud vad mitt liv skiljer sig mot det! Här har ni en tjej som ibland planerar i minsta laget. Som tar fel på tvätt-tid (typ "all the time"), som glömmer att lägga på parkeringspengar med böter som följd, som missar en räkning lite då och då, som fått buda ungarna från skolan till kontoret för att logistiken spruckit, som ibland hittar något som en gång varit en krukväxt bakom gardinen och som framför allt är fullständigt hopplös på allt vad nycklar, plånbok och mobiltelefon heter! MEN vad bra vi har det! Jag och alla mina killar. Robert älskar mig för den jag är och mina småprinsar får så himlans mycket med kärlek att det nästan blir tramsigt ibland. Vi är verkligen "Happy Family" fast med en något rörig touch!

Dagens tumme upp: Kul med "bubbel-kalas" hemma hos Ira om en timme!
Dagens tumme ner: Kan inte komma på något...

Dagens tips: Har sagt det förut och det tål att upprepas: Lev livet, blicka framåt och vänd dig inte om! Det finns så jättemycket att vara tacksam över! Alla har vi varit gått igenom jobbiga och tuffa perioder i livet, de flesta av oss har också mist en när och kär vän eller en släkting och visst måste man få sörja och sakna. Det jag menar är att livet har så ofantligt mycket att ge om vi bara öppnar våra ögon inför allt som kommer i vår väg! Möjligheterna bara väntar på oss! Helt otroligt när man insett vad som bjuds - ja, av livets buffé helt enkelt! Ta för dig!!!


/Malin

"Every Day is a Pearl Day!"